[1] Och HERRENS ord kom för andra gången till Jona; han sade:
[2] “Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, och predika för den vad jag skall tala till dig.”
[3] Då stod Jona upp och begav sig till Nineve, såsom HERREN hade befallt. Men Nineve var en stor stad inför Gud, tre dagsresor lång.
[4] Och Jona begav sig på väg in i staden, en dagsresa, och predikade och sade: “Det dröjer ännu fyrtio dagar, så skall Nineve bliva omstörtat.”
[5] Då trodde folket i Nineve på Gud, och lyste ut en fasta och klädde sig i sorgdräkt, både stora och små.
[6] Och när saken kom för konungen i Nineve, stod han upp från sin tron och lade av sin mantel och höljde sig i sorgdräkt och satte sig i aska.
[7] Sedan utropade och förkunnade man i Nineve, enligt konungens och hans stores påbud, och sade: “Ingen människa må smaka något, icke heller något djur, vare sig av fäkreaturen eller småboskapen; de må icke föras i bet, ej heller vattnas.
[8] Och både människor och djur skola hölja sig i sorgdräkt och ropa till Gud med all makt. Och var och en må vända om från sin onda väg och från den orätt som han har haft för händer.
[9] Vem vet, kanhända vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig ifrån sin vredes glöd, så att vi icke förgås.”
[10] Då nu Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde icke så.