[1] Detta är HERRENS ord som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas’ och Hiskias, Juda konungars, tid, och i Jerobeams, Joas’ sons, Israels konungs, tid.
[2] När HERREN först begynte tala genom Hosea, sade HERREN till honom: “Gå åstad och skaffa dig en trolös hustru och barn—av en trolös moder; ty i trolös avfällighet löper landet bort ifrån HERREN.
[3] Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blev havande och födde honom en son.
[4] Och HERREN sade till honom: “Giv denne namnet Jisreel; ty när ännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreels blodsskulder på Jehus hus och göra slut på konungadömet i Israels hus.
[5] Och det skall ske på den dagen att jag skall bryta sönder Israels både i Jisreels dal.”
[6] Och hon blev åter havande och födde en dotter. Då sade han till honom: “Giv denna namnet Lo-Ruhama*; ty jag vill icke vidare förbarma mig över Israels hus, så att jag förlåter dem.
[7] Men över Juda hus vill jag förbarma mig, och jag skall giva dem frälsning genom HERREN, deras Gud; icke genom båge och svärd och vad till kriget hör skall jag frälsa dem, icke genom hästar och ryttare.
[8] Och när hon hade avvant Lo-Ruhama, blev hon åter havande och födde en son.
[9] Då sade han: “Giv denne namnet Lo-Ammi*; ty I ären icke mitt folk, ej heller vill jag höra eder till.”
[10] Men antalet av Israels barn skall bliva såsom havets sand, som man icke kan mäta, ej heller räkna; och det skall ske, att i stället för att det sades till dem: “I ären icke mitt folk”, skola de kallas “den levande Gudens barn”.
[11] Och Juda barn och Israels barn skola samla sig tillhopa, och skola sätta över sig ett gemensamt huvud, och skola draga upp ur landet; ty stor skall Jisreels dag vara.