[1] Dåraktiga galater! Vem har förhäxat er? Ni fick ju Jesus Kristus målad för era ögon som korsfäst.
[2] En enda sak vill jag veta från er: fick ni Anden genom laggärningar eller genom att lyssna i tro?
[3] Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, ska ni nu sluta i köttet?
[4] Har ni lidit så mycket förgäves, om det nu var förgäves?
[5] Han som ger er Anden och gör underverk bland er, är det för era laggärningar eller för att ni lyssnar i tro, som Abraham?
[6] Han trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.
[7] Därför ska ni veta att de som har tron, de är Abrahams barn.
[8] Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro och gav i förväg detta glädjebud till Abraham: I dig ska alla folk bli välsignade.
[9] Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.
[10] Men de som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Förbannad är den som inte håller fast vid allt som står skrivet i lagens bok och gör därefter.
[11] Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom den rättfärdige ska leva av tro.
[12] Men lagen säger inte "av tro", utan att den som följer dessa bud ska leva genom dem.
[13] Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att bli en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.
[14] Så skulle välsignelsen som Abraham fått komma till hedningarna i Jesus Kristus, så att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.
[15] Bröder, jag vill ta ett mänskligt exempel: inte ens en människas testamente som vunnit laga kraft kan upphävas eller utökas.
[16] Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma. Det står inte: "och dina avkomlingar", som när det gäller många, utan som när det gäller en enda: och din avkomma, som är Kristus.
[17] Vad jag menar är detta: ett testamente som Gud själv i förväg gjort giltigt kan inte upphävas av lagen som kom fyrahundratrettio år senare, så att löftet skulle bli ogiltigt.
[18] För om arvet skulle bero på lagen, beror det inte längre på löftet. Men Gud gav det till Abraham genom ett löfte.
[19] Varför gavs då lagen? Den blev tillagd på grund av överträdelserna för att gälla tills avkomlingen kom, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.
[20] Och medlaren representerar inte bara en part. Men Gud är en.
[21] Är då lagen emot Guds löften? Verkligen inte. Hade vi fått en lag som kunde ge liv, då hade rättfärdigheten verkligen kommit av lagen.
[22] Men nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var utlovat ska ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror.
[23] Innan tron kom hölls vi instängda och bevakade av lagen tills tron skulle uppenbaras.
[24] Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skulle förklaras rättfärdiga av tro.
[25] Men när tron väl har kommit står vi inte längre under någon övervakare.
[26] Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus.
[27] Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus.
[28] Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.
[29] Och om ni tillhör Kristus är ni avkomlingar till Abraham, arvingar efter löftet.