[1] När nu Kristus har fått lida till kroppen ska också ni beväpna er med samma sinne. Den som fått lida till kroppen har slutat med att synda,
[2] så att han resten av tiden här i sin kropp inte längre lever efter människors begär utan efter Guds vilja.
[3] Länge nog har ni levt som hedningarna vill – i orgier, begär, fylleri, supkalas, vilda fester och förbjudna avgudakulter.
[4] Därför blir de förvånade och hånar er när ni inte längre följer med och kastar er ut i samma ström av utsvävningar.
[5] Men de ska stå till svars inför honom som är redo att döma levande och döda.
[6] Det var därför evangeliet förkunnades också för dem som nu är döda, för att de skulle dömas till kroppen så som människor döms men leva i anden så som Gud lever.
[7] Slutet på allting är nära. Var därför kloka och nyktra så att ni kan be.
[8] Framför allt ska ni visa uthållig kärlek till varandra, för kärleken överskyler många synder.
[9] Var gästfria mot varandra utan att klaga.
[10] Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.
[11] Om någon talar ska han tala i enlighet med Guds ord. Om någon tjänar ska han tjäna med den kraft som Gud ger, så att Gud i allt blir ärad genom Jesus Kristus. Hans är äran och makten i evigheters evighet. Amen.
[12] Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom för att prövas, som om det var något oväntat som hände er.
[13] Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då ska ni också få jubla och vara glada när han uppenbarar sig i sin härlighet.
[14] Saliga är ni om ni hånas för Kristi namns skull, för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er.
[15] Ingen av er ska behöva lida som mördare, tjuv, förbrytare eller för att han lägger sig i andras angelägenheter.
[16] Men om någon får lida som kristen ska han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet.
[17] Tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad blir då slutet för dem som inte lyder Guds evangelium?
[18] Och om den rättfärdige knappt blir frälst, hur går det då för den gudlöse och syndaren?
[19] Därför ska de som får lida efter Guds vilja anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare och göra det som är gott.