Skip to content
Opens in a new window
Listen to this chapter • 2:27

[1] Ängeln som talade med mig kom tillbaka, och han väckte mig som när någon väcks ur sömnen.

[2] Han sade till mig: ”Vad ser du?” Jag svarade: ”Jag ser en ljusstake, helt av guld, med sin oljeskål upptill och med sina sju lampor. Sju rör går till de särskilda lamporna däruppe.

[3] Två olivträd sträcker sig över den, ett på högra sidan om skålen och ett på vänstra.”

[4] Och jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad betyder dessa, min herre?”

[5] Ängeln som talade med mig svarade: ”Förstår du inte vad de betyder?” ”Nej, min herre”, sade jag.

[6] Då sade han till mig: ”Detta är HERRENS ord till Serubbabel: Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot.

[7] Vem är du, du stora berg? Inför Serubbabel skall du förvandlas till jämn mark. Ty han skall föra fram slutstenen medan man ropar: Nåd, nåd över den!”

[8] Och HERRENS ord kom till mig. Han sade:

[9] ”Serubbabels händer har lagt grunden till detta hus. Hans händer skall också göra det färdigt och du skall förstå att HERREN Sebaot har sänt mig till er.

[10] Ty vem vill förakta den ringa begynnelsens dag? De gläds över att se murlodet i Serubbabels hand, dessa HERRENS sju ögon som far omkring över hela jorden?”

[11] Jag frågade honom: ”Vad betyder dessa två olivträd till höger och till vänster om ljusstaken?”

[12] Och jag frågade honom igen: ”Vad betyder de två olivkvistarna intill de två gyllene rännor som den gyllene oljan rinner ner igenom?”

[13] Då sade han till mig: ”Förstår du inte vad de betyder?” Jag svarade: ”Nej, min herre.”

[14] Då sade han: ”Dessa två är de smorda som står inför hela jordens HERRE.”

Sakarja — Chapters