[1] Jag sade: Hör, ni hövdingar i Jakob, ni furstar över Israels hus: Är det inte er sak att veta vad som är rätt?
[2] Men ni hatar det goda och älskar det onda, ni sliter huden av människor och köttet från deras ben.
[3] Ni äter mitt folks kött och flår huden av dem och bryter sönder deras ben för att stycka dem likt något man kastar i grytan, så som man gör med kött som läggs i kitteln.
[4] När de då ropar till HERREN skall han inte svara dem. För det onda de gjort skall han då dölja sitt ansikte för dem.
[5] Så säger HERREN om de profeter som för mitt folk vilse, om dem som ropar: ”Allt står väl till!” så länge de har något att tugga med sina tänder. Mot den som inte ger dem något i munnen blåser de upp till helig strid.
[6] Därför skall en natt utan syner komma över er, och mörker utan spådomar. Solen skall gå ner över profeterna och dagen bli mörk över dem.
[7] Siarna skall stå med skam och spåmännen blygas. De skall alla täcka över sitt skägg, ty inget svar kommer från Gud.
[8] Men jag, jag är full av kraft, av HERRENS Ande, av rätt och styrka, så att jag kan förkunna för Jakob hans överträdelse, för Israel hans synd.
[9] Hör då detta, ni hövdingar över Jakobs hus, ni furstar över Israels hus: Ni avskyr det som är rätt, och allt som är rakt gör ni krokigt,
[10] ni bygger upp Sion med blod och Jerusalem med ondska.
[11] Stadens hövdingar dömer för mutor, prästerna undervisar för betalning och profeterna spår för pengar. Ändå stöder de sig på HERREN och säger: ”Är inte HERREN mitt ibland oss? Olycka skall inte drabba oss.”
[12] Därför skall Sion för er skull plöjas upp till en åker, Jerusalem bli en stenhop och tempelberget en skogbevuxen höjd.