[1] Ve eder, I säkre på Sion, I sorglöse på Samarias berg, I ädlingar bland förstlingsfolket, I som Israels hus plägar vända sig till!
[2] Gån åstad till Kalne och sen efter, dragen därifrån till Stora Hamat, och faren så ned till filistéernas Gat: äro de bättre än rikena här, eller är deras område större än edert område?
[3] Ve eder, I som menen att olycksdagen skall vara fjärran, men likväl inbjuden våldet att trona hos eder;
[4] I som liggen på soffor av elfenben och haven det makligt på edra bäddar; I som äten lamm, utvalda ur hjorden, och kalvar, hämtade från gödstallet;
[5] I som skrålen visor till harpans ljud och tänken ut åt eder musikinstrumenter såsom David;
[6] I som dricken vin ur stora bålar och bruken salvor av yppersta olja, men icke bekymren eder om Josefs skada!
[7] Fördenskull skola nu dessa främst föras bort i fångenskap; de som nu hava det så makligt få då sluta med sitt skrål.
[8] Herren, HERREN har svurit vid sig själv, säger HERREN, härskarornas Gud: Jakobs stolthet är mig en styggelse, och hans palatser hatar jag; jag skall giva staden till pris med allt vad däri är.
[9] Och det skall ske, att om än tio män finnas kvar i ett och samma hus, så skola de likväl alla dö.
[10] När sedan en frände till någon av de döda med förbrännarens hjälp vill skaffa benen ut ur huset, och därvid ropar till en som är i det inre av huset: “Finnes här någon mer än du?”, då måste denne svara: “Ingen”; och den förre skall då säga: “Rätt så, stillhet må råda; ty HERRENS namn får icke bliva nämnt.”
[11] Ty se, på HERRENS bud skola de stora husen bliva slagna i spillror och de små husen i splittror.
[12] Kunna väl hästar springa uppför en klippbrant, eller plöjer man där med oxar? —eftersom I viljen förvandla rätten till en giftplanta och rättfärdighetens frukt till malört,
[13] I som glädjen eder över det som är intet värt och sägen: “Genom vår egen styrka hava vi ju berett oss horn.”
[14] Ty se, jag skall uppväcka ett folk mot eder, I av Israels hus, säger Herren, härskarornas Gud; och de skola förtrycka edert land, från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarksbäcken.